Vecka 2: Backar, dödsångest och 5k pb
Vi har lagt ännu en vecka bakom oss. För mig började veckan bra med lite backträning på löpband för första gången. 7 x 3 min med 5% lutning, var osäker hur det skulle gå innan men det gick utmärkt. Får nog justera det lite till nästa gång. Drog även runt på gymmet och testade lite andra maskiner. Är alltid extrem nojig inför nya situationer och sådant som jag på förhand inte vet hur de fungerar 😅. Men nu är liksom första gången gjord så då är det bara att köra på.
Förövrigt så känns det bra att kunna köra lite längre intervaller på löpband då jag har väldigt svårt att hitta naturliga backar här i bygden.
På tisdag var det bara ett lugnt pass på 12 km. Senare under kvällen/natten när jag låg i sängen och skulle få min skönhetssömn, så började pulsen bara öka och öka. Kände mig matt, frusen och skakade.
På bilden var pulsen 155 men den fortsatte öka upp till 180. Puls från handleden är förstås inte så användbar men man kan i alla fall konstatera att den var för hög. Aldrig haft så låg HRV heller. Ingen aning riktigt vad som hände där, om det är någon förkylning eller liknande som ligger och gror, om det är överträning eller något helt annat..
För ett år sedan hade jag en episod där jag efter jobbet kände hur det liksom knöt sig i halsen och jag svimmade, slog huvudet i golvet och åkte på en hjärnblödning. Sjukvården kom aldrig fram till vad det berodde på, så jag har nog blivit lite extra nojig när något inte står rätt till. Lägg på det till att för lite mer än ett år sedan så gick min mor bort i en hjärtinfarkt vid en relativt låg ålder. Jag var helt säker på att min tid nu var kommen och min flickvän skulle skjutsa mig till akuten. Men när vi kom ut i den härligt, kyliga vinterluften så blev det bättre och bättre. Det hela slutade med att vi gick in igen och sov och tog en vilodag på onsdagen.
På torsdagen stod ett långpass på 23km på schemat, kroppen kändes bra fram till 18km då började hälsenan att jävlas, så det vara bara att halta sig hemåt. Detta är väl kanske ett tecken på att jag belastat kroppen mer än den riktigt orkar med just nu. Skulle också jobba helgen (äldreboende) så fokuserade på det och tog två extra vilodagar fredag och lördag.
Söndagen hade jag en delad tur, under timmarna kände jag mig utvilad och pigg och tänkte att det var som upplagt för att köra 5km test och avsluta en relativt dålig vecka, på topp. Fick kämpa för att hålla i de sista 2 kilometerna men fick en tid på 22:55. En förbättring från november med 1 minut och 35 sekunder, det får man vara väldigt nöjd med 👍
Fick totalt ihop 51km under veckan men 5km pb väger upp det låga antalet km tänker jag. Hoppas er träningsvecka bjöd på framsteg, så skuttar vi vidare in i nästa vecka med tro, hopp och kärlek samt en gnutta jävlar anamma 🙏
